Folket

Folket i Östra Kongo-Kinshasa har drabbats hårt av över 20 års konflikt och kaos, först i anslutning till folkmordet i Rwanda 1994, och sedan genom laglöshet och plundring i samband med utvinning av mineraler. Flera miljoner människor har dödats, och en miljon kvinnor beräknas ha våldtagits. Oroligheterna har lett till ökad fattigdom och hindrat barnens skolgång, särskilt för flickor.

 

Mänskliga rättigheter åsidosätts både av myndigheterna och av de företag som utvinner mineraler i området; maktmissbruk, korruption och laglöshet är utbredda. Befolkningen har passiviserats och drabbats av missmod, maktlöshet och brist på tillit. Man har vant sig vid att leva på allmosor, och har tappat tron på att man själv kan ta kontrollen över sitt liv och skapa sig en bra framtid.

 

Människor på landsbygden saknar ofta kunskaper både om grundläggande hälsovård och om bra jordbruksmetoder. Utan läskunnighet och matematikkunskaper är det svårt att hantera ekonomi och småföretagande. Den omfattande plundringen har också lett till att många slutat föda upp boskap, och att man inte vågat odla på avstånd från sina hem. Maten räcker inte, och man är beroende av hjälp utifrån.

 

Att återupprätta människors mod och framtidstro, och att ge dem redskap för att agera tillsammans är fokus för ALEF:s arbete med folkbildning i Sydkivuprovinsen.

​

​

Partnerorganisationen

ALEF:s samarbetspartner ADECK (Association pour le Développement Communautaire de Kabaré) är en lokal organisation i Kabaredistriktet i Sydkivuprovinsen. De genomför studiegrupper i tre årskurser på språket mashi. Språket talas av drygt en miljon människor, varav ungefär

45 % är analfabeter. Sedan starten 2013 har över 3000 unga och vuxna analfabeter deltagit i ADECK:s program i Sydkivu. De har utvecklat läromedel och kursplaner för tre årskuser tillsammans med ALEF.

​

​

Kurserna

I årskurs 1 lär man sig grundläggande läsning och skrivning på modersmålet mashi och övar läsning på texter man skapar själva. Man samtalar om vanliga vardagsutmaningar och tar beslut om hur man ska hantera dem.

 

Årskurs 2 fokuserar på hur man använder de fyra räknesätten i vardagen. Samtidigt fortsätter man med läsning och skrivning på modersmålet. I denna årskurs introduceras även läsning på swahili. Samtalen om vardagslivets utmaningar och lösningarna på problemen fortsätter.

 

I den 3:e årskursen läser man längre texter både på modersmålet mashi och på swahili. Man diskuterar mänskliga rättigheter utifrån den lokala situationen. Grupperna lär sig hur de kan starta och driva ett sparkooperativ tillsammans. Grundprincipen i sparkooperativet är att varje medlem bidrar med ett litet belopp varje vecka. Ur den gemensamma kassan ger man varandra små mikrolån. Man har också en kassa för social hjälp vid t.ex. sjukdom och dödsfall, samt en kassa för gemensamma projekt. ADECK följer regelbundet upp de sparkooperativ som startats av grupper som avslutat årskurs 3.

​

​

Resultaten

Ända sedan starten 2013 har människor börjat förändra sina liv tack vare kurserna. De får nytt hopp, förbättrar sin ekonomi och startar inkomstgenererande aktiviteter. De börjar föda upp höns, getter och andra husdjur.

 

Efter många års konflikt och humanitär katastrof börjar folk få tillbaka självförtroendet och tron på att de själva kan skapa ett bra liv med hjälp av sina egna resurser, i stället för att bara vänta på nödhjälp utifrån.

 

Grupperna blir allt mer frimodiga i att hävda sina mänskliga rättigheter, och kräva att staten garanterar en miniminivå av service till medborgarna.

 

ADECK:s projektledare Marc Kashera berättar att tre studiegrupper organiserade en protest mot att man måste betala i förskott för att få vård på lokala kliniker. Flera av gruppernas deltagare hade dött i väntan på vård. Protesten fick gehör, och när folk i byarna hörde talas om detta fick de mod att också protestera mot det maktmissbruk och den korruption som förekommer överallt i denna del av Kongo.

​

De som deltagit i grupperna får en större förståelse för vikten av att skicka sina barn till skolan – även flickorna. När familjen får bättre ekonomi tack vare de nya kunskaperna de fått i kurserna kan föräldrarna betala skolavgifterna och säkra en regelbunden skolgång för barnen.

​

Här är ett exempel på hur kurserna påverkar barnens skolgång: Under 2013 fanns 150 deltagare i årskurs 1 i ett område. Av deltagarnas barn gick inte en enda flicka i skolan vid kursens början. När kursen slutade hade mammorna skickat 58 % av sina flickor till skolan. Totalt började 126 barn i skolan det året tack vare kursen för mammorna. Vi har sett samma mönster upprepas varje år. Hundratals barn har fått chansen till en regelbunden skolgång tack vare studiegrupperna för föräldrarna.

 

Sedan starten 2013 har programmet blivit allt mer etablerat i området. I början förväntade många sig att få betalt för att de deltog i kurserna. Deltagandet var sporadiskt, och inlärningsnivån relativt låg. Nu berättar vår partnerorganisation att alla som går i årskurs 3 lärt sig läsa och skriva sitt modersmål flytande. Andelen som hoppar av utan att fullfölja kursen är låg. Kurserna är efterfrågade i hela området.

 

Under 2019 deltog ca 800 personer. Under 2020 deltog 1196 personer i 47 olika studiegrupper i olika byar. Samtidigt deltar 277 personer i 20 sparkooperativ.

 

På grund av coronakrisen kunde inte grupperna starta som planerat i mars-april 2020. I stället samlade ALEF in pengar så att ADECK skulle kunna dela ut mat åt något hundratal personer som drabbats särskilt hårt av restriktioner till följd av pandemin. Grupperna startades upp i september och läsåret avslutades i mars 2021.